efter mycket om och men, lathet och upptagenhet så sitter jag här och skriver igen, kanske är det för att det inte har hänt så mycket i mitt liv som har berört som dom här dagarna då man har känt sig som mest ensam och dum! jag har för första gången på 1 år och 2 månader sovit ensam, och aldrig har tankarna varit så många. jag känner att ingen förstår riktigt hur jag känner förutom den person som har det precis likandant just nu på grund av mig.
Av att bara ta ett beslut kunde ta slut på mina tårar visste jag inte, jag vet att jag kommer bli glad igen, men just nu måste jag hitta på allt för att inte bli sittandes och tankarna ska överflöda igen! idag var jag hemma för att försöka att ta itu med i alla fall 1/3 del av mina tankar. jag sitter och lyssnar på musik från den nu mest kända filen som kallas spotify. allt ifrån Nickelback, dead by april, stone sour, Group 1 crew, och allt för att det påminner mig om den person som gjorde att jag kände mig älskad och aldrig kände mig ensam. För att avsluta skrivandet måste jag skriva några ord till och läser du det här så vet du att det är dig jag menar...
Älskar dig och saknar dig såå tror och hoppas på att det blir vi snart igen och fantiserar redan om hur det kommer att vara och kommer förbli!
kram
// Din Liv
vet exakt saknar
SvaraRadera